Historik över Sandstrands kafé- och omklädningsbyggnader

0
181

1940 Bildades ett hyresområde Sandudd

1897 Man ser på kartan över Helsingfors en udde var det finns en luthersk begravningsplats och en rysk militärbegravningsplats samt Sandudds tapetfabrik och kalkbränneri.
 
På området mellan Mechelingatan och krematoriet, kallat Sandnäs, hade planerats  bostadskvarter, men utom Sandudds industribyggnader och Edesviks slakteri fanns på  udden endast några få arbetarbostäder.

1906 Stadsplanen fastställdes för Tölö. Man avlägsnade från hyreområdet namnet Sandudd.  Vägen som förde till villorna på området kalladades Sandudds villaväg. Enligt G.E.  Holmströms plan utvidgades den lutherska begravningsplatsen. Vägen till udden  kallades för Sanduddsgatan. 

1912 Då Helsingfors järnhandeln anhöll om ett bensinlager, hänvisar man i  situationsplanen till magasinen (Falin, Tallberg, Durchman, Apotek) på Sandudd och  den där befintliga hamnen och hamnbanan.

1916 Lager- och industriområdet har byggts på Sandnäs mellan nuvarande Mechelingatan  (tidigare Nordenskjöldsgatan) och kremaroieområdet.

1917 De obyggda gränderna och namnen avlägsnades från detaljplanen och området blev park.

1919 Staden lät YIT företaga en undersökning om en eventuell hamn varvid föreslogs bland  annat en vid Sandudd.

1921 Planen på hamnen vid Sandudd avlägsnades

1925 Stadsfullmäktige beslöt om en oljehamn vid strandområdet

1929 Från stadskontorets sandlager vid uddens norra del hade sand runnit ut och spritt  sig till själva stranden och ut i havet och en ypperlig badstrand hade uppstått, som  allmänheten började använda.

Drätselkammaren föreslog för att det inte på stadens område fanns tillräckligt med  badstränder, skulle Sandudd iståndsättas för detta ändamål. Hela Sandudds norra  strand (ungefär 450 meter) skulle användas för bad.

Nu skulle sandstranden utvidgas till det område i öst där kvinnor redan badade på  ett område omgärdat av plank. Dessutom skulle  parken städas, vägar i ståndsättas  och en del byggnader tex. för omklädning och bekvämligheter byggas.

1930 Drätselkammaren beslöt att ett tillräckligt antal bänkar från järnvägsstation skulle  flyttas till Sandstrand och man gav stadsarkitekterna i uppdrag att rita bord och  pallar i samma stil. Från centralfängelset beställde man enligt ritningar 25 bord  och 100 pallar till restaurangen. Kammaren anslog medel för 20 papperskorgar, eldsläckning och livräddningsredskap,

1930 Drätselkammaren meddelelade stadsfullmäktige att den vidtagit vissa åtgärder för att  bygga en omklädningspaviljong på badstranden. Till att börja med ansåg man att  endast en öppen förvaringsplats skulle behövas, men då man antog att badarna skulle  bli många, bestämde man att bygga en omklädningspaviljong.
 
Paviljongen borde byggas så stor att där skulle rymmas 1000 personers kläder och där  skulle finnas bänkar och belysning. På ritningen, som byggnadskontoert uppgjorde,  var paviljongens längd 40 m och bredden 15 meter. Ritningarna hade gjorts av G.  Taucher 21.11. 1930.

Sandstrandens ordningsregler stadsfästes. Drätselkammaren gav byggnadskontoret i  uppdrag att låta bygga cyckelställ, lagerskydd, radiokabin för vakter, stängsel för  barn och lagerutrymmen under omklädningskabiner. Djupbojar och ett stängsel mot vattnet planerades. Samtidigt beslöt kammaren att man ännu skulle pumpa 8 skeppslaster sand för att täcka glasskärvor och sålädes få stranden grundare.

1939 G. Taucher uppgjorde utvigningen av omklädningsskyddet i dess båda ändor

1940 Stadsstyrelsen bekräftade områdets strandrämsa och befullmäktigade samtidigt nämden  för allmänna ärenden att iverkställa fyllnadsarbeterna.

1941 Daterad detaljplan för området (nr 2107)
 
1957 Omklädningsbyggnaden uthyrdes åt Krigsinvalidernas brödraförbunds Helsingfors  kvinnoavdelning under förutsättning att den på egen bekostnad på sommaren skulle  förvandla byggnadens södra del till ett kafé och skulle sköta om mottagandet av  kläder i dess norra del. Kaféplanen uppgjordes av arkitekt Teuvo Lindfors och omvandlingen skedde först hösten 1957.

1958 På våren målades kafé- och omklädningsbyggnaden

1961 Vatten och avlopp installerades i kafé- och omklädningsbyggnaden (förutom i köket)

1962 I samband med kafé- och omklädningsbyggnaden planerades en pergolabyggnad och en  brasa för inne- och utebruk. Ritningarna gjordes av Matti Aaltonen

1964 Avloppet anslöts till HKVV:s (Helsingin kaupungin vesi- ja viemäriverkosto) nät och  anslutningsbrunnen finns vid Sandstandsvägen. Samtidigt gjordes vatten och  avloppsanordningarna inne i kafét och omklädningsrummet.

Matti Lieto planerade en ny kafébyggnad på den gamla kafé och restaurangen. I  detaljplanen syns ännu den gamla bekvämlighetsinrättningen.

1988 Köket sanerades i kafé- och omklädningsbyggnaden

1993 Byggnadskontoret undersökte skicket på kafét och omklädningsbyggnaden

1997 Ingengörsbyrå Konstru och Matti Mäki/Geo Juva inspekterade stommen på kafé- och  omklädningsbyggnaden

1998 Tölö-Sällskapet anorndnade talko för att måla paviljongens fasad

2000 Tölö-Sällskapet lät utröna paviljongens skick (Innostructura)